|
| Göran Hasse, Raditex Control AB |
Moderna små industridatorer lämpar sig urmärkt för fastighetsautomation. Ännu bättre blir kombinationen en industridator tillsammans med ett fritt operativsystem som t.ex. Linux.
Ruggade industridatorer, datorer som tål lite hårdare driftmiljöer, har nu kommit ner i pris så att de kan användas för vanliga fastighetsautomation. Detta leder till att man inte längre behöver välja mellan olika fabrikat utan helt kan fokusera på den funktionalitet som mjukvaran ger. Väljer man Linux som operativsystem så behöver man dessutom inte välja några speciella utvecklingsverktyg utan all mjukvara finns med från början. Dessutom kan man enkelt installera Apache som webbserver och styra hela anläggningen via en webbläsare.
Med så kallade "device servers", (prylbetjänter), som man kopplar in på ett vanligt TP-nät. Så behöver datorn inte ha någon egen I/O utan kan sköta insammling av temperaturer och styra schuntar över TCP/IP. Ofta använder dessa device servers vanlig HTTP kommunikation, så det är enkelt och lätt att bygga webb-sidor för att styra utrustning.
|
|
Eftersom datorerna är faberikatsoberoende och protokollen till deviccervers redan är standardiserade, så är det lämpligt att låta olika system utbyta data sins emellan vida sina databaser. Till Linux finns ett otal olika, fritt tillgängliga, databaser. En av de populära är MySQL men man kan med fördel även använda PostgresQL.
Eftersom man vill sammla all loggad data i en databas så är det lämpligt att även låta styrinformation ligga i databasen. Databasen kommer på så sätt att utgöra navet för all styrning och informationsinhämtning. Om olika system vill kunna prata med varandra så är det lämpligt att utbyter information via databaserna med hjälp av SQL, Structured Query Language.
Att få olika databaser att prata med varandra är inte något problem eftersom även detta språk är standardiserat. Man använder SQL, för att hämta och lämna information till databasen. Med valen som beskrivs här så finns inte en enda "ostandardiserad" komponent i dessa moderna styrsystem. MEN databasens struktur är ett diskutionsämne. Hur ska olika komponenter representeras i databasen? Här finns ett område som hittils helt och hållet undslupit diskussion. Här finns mycket att göra.
|
|
Hur olika komponenter hänger ihop i databasen vid fastighetsstyrning måste bli föremål för diskution. |
Eftersom styrsystemen innehåller en databas där all information sammlas och dessutom en webbserver, så är det mycket enkelt att presentera olika former av förbrukningsdata i form av diagram och kurvor. Genom att t.ex. sammla in eldata kan man utan att ha något överordnat system direkt på information om timförbrukning.
Om man istället redovisar förbrukningsdata en vattenmätare och läser av denna var 5:e minut så kan man göra sådana här diagram, där man får detaljerade uppgifter om hur förbrukningen ser ut.
Bra att veta om man vill kontrollera vad det är som förbrukar vatten.
Eftersom en vanlig hårddisk på 40GB kan lagra data i ca 10 år, blir detta extra intressant när fastigheter ska miljöcertifieras och man måste redovisa olika förbrukningar över en längre tid.
Det enkla faktum att fastigheten får en egen hemsida, där man kan presentera olika förbrukningar, ordna tvättbokning och annan intressant information för fastigheten, kommer säkert att göra denna typ av applikation mycket populärt. Det blir helt enkelt ett stor mervärde för fastigheten.
Förr i tiden när generella datorer var dyra hade PLC:er och DUC:ar sitt berättigande, men idag när moderna industridatorer är billiga, och operativsystem har blivit gratis, fyller de inte längre någon funktion. Eftersom styrning kan göras via deviceservers som pratar webbprotokoll, ibland inpackat i XML, så blir alla specialprotokoll, mindre dominerande.